Jag skulle vilja vara sådan som kan stå på mig och säga vad jag tycker och inte vara rädd för att prata. Prata rent allmänt är en stress för mig. Som inte dom närmaste inte riktigt kan förstå. Därför blir jag oftast för stummad i alla lägen. I dom till ställningarna då man kanske vara i grupp och prata. Det kan vara bland okända människor även dom som jag bryr mig och min familj, släktingar ja olika. Det kan bero på vissa saker. Som har skrämt mig och som jag har upplevt hur en nära har blivit bemött på olika sätt. Samt att ngn kanske har pratat åt mig o dom lägerna som har gjort att jag har krympt som människa. Även om det kanske inte har menat på det sättet så har det ändå blivit fel totalt.... Ahja det är bra starta om och försöka hitta tillbaka på ngt sätt. Puss

Det känns som man bara stöter på människor. Som är bossig och dryg och som alltid ska överrösta. När man möter sådan människor men som har dålig attityd och allmänt kall som människa. Vad ska man säga i dom läggerna? Ska man säga något i det läget? Sådan människa krymper ner mig totalt. Sådan människa kan gör mig jätte förstummad och sur, förstör min dag totalt. Tack din jävla människa ....